Lite ånger

Sitter här o njuter av att det är en extra dag ledigt den här helgen. Det är behövligt efter veckan som varit. Massor med strul på jobbet och jag har farit ut mot arbetskamrater. Sådant ångrar jag alltid efteråt. Önskar att jag var den där stronga typen som kunde säga till tyst o sansat men ändå så att det respekteras. Jag tror inte det är så mycket respekt med att få ett fullkomligt vulkanutbrott och skälla ut någon. Jag vill nu be honom om ursäkt för att jag skrek åt honom. Inte för vad jag framförde. Men killen försvann hem så fort felet var avhjälpt. Detta gjorde han också utan att först avrapportera att det var avhjälpt. Det var ju också fel eftersom vi då inte kunde ta bort felrapporeringen vi lagt ut på vår hemsida. *suck*

Jag är fortfarande arg på honom men jag vill be om ursäkt för mitt höga röstläge. Nu mår jag liksom lite dåligt av att jag också gjort något som är dåligt. Undrar om han inser att också han reagerade fel? Mår han dåligt också? Nåväl, kommer tillfälle ska jag fråga. Fast jag tvivlar på att jag kommer att få ett ärligt svar. (läser vad jag skriver o ser att jag dömer!)

Till något annat. I morgon hoppas jag att det är fint väder och att jag kommer iväg i tid till kyrkogården med ljus o krans. Det är så stämningsfullt där den här helgen. Jag tycker verkligen om att se den upplysta kyrkogården. Ska se till att kamerans batterier är laddade också så att det blir någon bild. Därefter ska jag möta vänner för att äta något gott på lokal.

I tisdags var jag på installationshögtid i Bergwaldhallen. Det var pampigt. Alla professorer i hög doktorshatt, slängkappa o rektor o dekan tågade in först med en extra krage på sina. Unga studenter som bar fanor o ledsagade professorna fram till rektor för att mottaga priser o dyl. Fin musik spelades också. Det hela avslutades med mingel, vin o mat. Känns bra att jag hann med detta före pensioneringen :)